Under våra liv ställs vi upprepade gånger inför drastiska förändringar – professionellt såväl som privat.
- Ett jobbbyte är nära.
- Företaget eller branschen förändras abrupt.
- Du byter befattning, tar till exempel chefsansvar.
- Ett förhållande tar slut.
Vi vet att det är dags för förändring, men vi vet inte exakt vad vi ska förändra.
Alla dessa saker kan ge även de starkaste sömnlösa nätter. Och ändå: Om våra livsvillkor gör oss missnöjda måste vi fatta beslut, våga något nytt, ta oss an förändringar. Detta är det enda sättet att leva ett självbestämt liv.
Men varför är det så att förändringar ofta skrämmer oss? Och framför allt: Vad kan vi göra specifikt mot dessa rädslor för att kunna ta oss an nya utmaningar med ett positivt humör? Det ska vi gå igenom i denna artikel.
Varför är du rädd för förändring?
Du har arbetat mot ett byte av jobb i månader, gått igenom flera omgånger av intervjuer och avtalsförhandlingar – men när du tänker på din första dag på det nya jobbet, får du en knipande känsla i magen?
Det tröstande är hur normal denna reaktion är. Och förklaringen till rädsla för förändring är lika enkel som gammal: Våra hjärnor gillar inte förändringar. Den har ställts in under tiotusentals år för att säkerställa vår överlevnad och spara energi.
Därför söker hjärnan trygghet. I kända situationer som anses säkra är riskerna lätta att bedöma. Hittills har situationen varit överlevbar – varför våga en ny, potentiellt farligare situation?
Att upprepa det som är känt använder mindre energi än att utsätta sig för något nytt. Och att klara sig med mindre energi, d.v.s. mindre mat, har länge varit en fördel i evolutionen. Vår stenåldershjärna har märkt detta och det är upp till oss att hantera det.
I vår moderna arbetsvärld är vardagens fysiska överlevnad inte längre problemet. Risken att en sabeltandad tiger hoppar ut bakom kopiatorn eller att en arg mammut står i köket är ganska låg.
Psykologisk överlevnad har blivit mycket viktigare – men vårt system har inte kunnat anpassa sig till det på den relativt korta tiden.
Med andra ord:
Våra stenåldershjärnor är fortfarande förberedda för överlevnad – inte för lycka.
Det skapar en gammal och mycket kraftfull känsla: rädsla.
För att göra saken värre kan vi ha fattat ett dåligt eller mindre idealt beslut tidigare.
Även om tre andra beslut var bra minns vinegativa upplevelser bättre än positiva upplevelser. Även här har hjärnan satt upp en skyddsmekanism. För att kunna minnas var faran lurar (ett farligt djur, giftig frukt etc.) kan vara den avgörande fördelen för att överleva. Detta är den så kallade negativa snedvridningen.
Hur villiga vi är att förändra saker och ta risker beror inte bara på tidigare erfarenheter utan också på vår karaktär. Redan från mycket små barn kan vi konstatera att vissa hoppar genom livet i stort sett obekymrade och andra barn föredrar att inte våga för mycket och leka säkert.
Och sist men inte minst, vår öppenhet för förändring är också starkt påverkad av vår kultur, vårt föräldrahem och den breda miljön.
I vuxen ålder är det dags att bryta sig loss från föräldrahemmets idéer och hitta sin egen väg.
Dessa observationer har lett till uppdelningen i tre olika konstitutionella typer i den traditionella indiska läkekonsten ayurveda, till exempel.
Var och en av dessa personer hanterar förändring på olika sätt.
En person med hög andel ”luft” (Vatta), som också gillar att röra på sig, har i allmänhet lätt att förändra sig eftersom han är spontan och alltid sugen på något nytt.
En eldig ”Pitta”-typ kommer bara att omfamna förändring om de har ny logisk information som lovar en fördel.
Den något stillsamma ”Kapha”-typen bestäms av jord och vatten och har därför svårast med förändringar. Han är ovillig att avvika från sin vanliga väg.
Rädsla för förändring kommer ofta i vågor
Under faser av missnöje och olycka uppstår ett behov av förändring. Men sedan tar rädslan överhanden – problemet förnekas eller bagatelliseras.
Detta går bra ett tag, men sedan dyker missnöjet upp med desto mer kraft, kanske inom ett annat område i livet. Antingen byggs motståndet mot förändringen upp igen, vilket tar så mycket energi att livskvaliteten sjunker rejält och vi till och med blir sjuka i det fortsatta förloppet.
Eller så tar vi det äntligen och genomför den nödvändiga förändringen. Ju svårare det är för oss, desto mer hjälpsam kan en lämplig tränare vara.
Coaching: definition, metoder och när en coach är till hjälp
Alltför ofta misslyckas vi med att se vår egen potential och underskattar våra möjligheter. Vi ser inte hur mycket vi kan kontrollera våra liv! Vi tror att många saker är fasta och oföränderliga och ändå har vi kraften att göra saker annorlunda.
Att våga göra något nytt innebär också en viss kontrollförlust för oss: vi ger upp kontrollen för att vi inte vet vad som är nytt. Vi är osäkra på om förändringen kommer att ge önskat resultat. Det är här det kan hjälpa att prata med andra människor och få mer information.
Det kan också vara till hjälp att fullt ut tänka igenom risken för en förändring snarare än att bli skrämd av tanken på själva förändringen.
En enkel övning för att göra detta är att föreställa sig det värsta scenariot:
Vad är det värsta som faktiskt kan hända om man riskerar en förändring? Ta en närmare titt på det värsta scenariot: kan du leva med det i ett nafs? I så fall kan du riskera förändringen.
Hur visas rädsla för förändring?
Rädsla för förändring visar sig främst genom att vi förblir i en situation under lång tid där vi faktiskt är missnöjda eller olyckliga.
Ett annat tecken på rädsla för förändring: vi tänker hela tiden på förändring, men vi hittar hela tiden anledningar att skjuta upp det istället för att få det att hända.
Så länge vi kan uthärda smärtan ändrar vi ingenting. Det är så vi får det liv vi kan uthärda eller är villiga att stå ut med.
Det gör oss naturligtvis inte nöjda eller ens glada.
Personer reagerar ofta fysiskt på denna situation, till exempel med huvudvärk, spänningar, ryggsmärtor, hjärtproblem eller sömnstörningar.
Påfrestningarna påverkar även det psykiska området, såsom depression, självtvivel, upplevd hjälplöshet, ilska och aggressivitet. Många vill ge upp eller ge upp sitt ansvar. Detta resulterar i mindre och mindre självkärlek, mer missnöje med dig själv och ofta ett förnekande av verkligheten.
Vad detta betyder är att vissa människor inte ens vill acceptera att de är olyckliga. Du säger:
”Jag har allt. Jag har ett bra jobb, materiell trygghet, fysisk hälsa, en underbar familj, fantastiska vänner… Hur kan jag vara olycklig?”
Vilka är konsekvenserna av rädsla för förändring?
När rädsla för förändring blockerar oss stannar vi i den nuvarande situationen för länge och missar viktiga möjligheter.
Ännu värre:
I längden gör detta oss sjuka – fysiskt, psykiskt eller båda.
Fångade i en ödesdiger nedåtgående spiral tror vi inte längre att förändring är möjlig eftersom vi redan har uppfunnit så många anledningar till varför det inte är möjligt. Så vi kommer överens med status quo och accepterar det så småningom.
Vi intalar oss själva att de andra inte har det bättre heller, och vi jämför oss med människor som har det ännu sämre.
Till sist tappar vi vårt självförtroende och är missnöjda med oss själva. Som ett resultat har vi mindre och mindre mod att förändra – en självförstärkande cykel.
Rädsla för arbete
Många har redan på söndagen en illamående känsla i magen för att de är rädda för nästa måndag.
Lika mycket som man är glad över erkännandet av att ha ett nytt projekt i ledningen, råder tvivel på en själv.
Kan jag göra det överhuvudtaget? Kommer jag att hantera arbetsbelastningen, kommer jag att fatta rätt beslut, kommer projektet att bli en framgång?
Är förändringen verkligen så stor som den verkar för tillfället?
Föreställ dig vad som skulle kunna hända i värsta fall: Vilka skulle bli de konkreta, personliga konsekvenserna av det värsta scenariot? Tala till rädslan som om den vore en person och frågar vad den behöver
Din karriär går äntligen framåt och du kommer att få nya arbetsuppgifter och mer ansvar som chef.
Men tillfredsställelsen med framgången är blandad med rädsla:
- Kan jag få respekt från de anställda?
- Har jag alla tekniska färdigheter jag behöver för de nya uppgifterna?
- Vem kan jag fråga och be om stöd utan att verka svag?
Rädsla är förståeligt och ändå ofta ett hinder eftersom den blockerar oss och hindrar oss från att fullt ut utveckla vår potential.
När vi gör det tappar vi ofta våra prioriteringar ur sikte och fastnar i en farlig nedåtgående spiral av mer och mer ansträngning och mindre och mindre framgång.
En tydlig karriärplan, skräddarsydd just för dig, hjälper till att hantera ångesten.
Ny karriärstart efter depression
Det är ofta de mest ambitiösa personerna som någon gång i livet hamnar i en utmattnings- eller depressionssituation.
De reagerar på de första symtomen som sömnlöshet, yrsel, bristande koncentration och drivkraft med självdisciplin och glider därmed längre och längre in i strömmen av överdrivna krav, självtvivel, överdriven ambition och rädsla.
Och det är just dessa personer som har särskilt svårt att börja en ny karriär efter depressionen. De har trots allt länge definierat sig själva i termer av framgång och prestation.
Det faktum att det tidigare tillvägagångssättet inte har varit konsekvent framgångsrikt är skrämmande.
Det är desto viktigare att pausen varar tillräckligt länge och verkligen används för regenerering. Beroende på svårighetsgraden av depressionen kan detta sträcka sig från en förlängd semester till flera månaders rehab till ett sabbatsår.
Under denna tid är det viktigt att reflektera:
- Vad har jag gjort i mitt liv hittills? Och varför?
- Var det bra för mig? Eller har jag fattat beslut i första hand för andras bästa?
- Vad är egentligen viktigt för mig personligen i livet? Hur vill jag göra mina prioriteringar så att jag kan få ett bra liv?
- Hur kan jag konkret implementera mina mål, vilka förändringar är nödvändiga för detta? Hur bygger jag en miljö som är gynnsam för min fysiska och psykiska hälsa på lång sikt?
Särskilt under eller efter depressionen bör du få professionellt stöd för att anpassa ditt liv.
Beroende på den personliga situationen kan det vara en psykoterapeut eller en coach – eller till och med båda utöver varandra, eftersom de två yrkena har olika fokuspunkter. Det är ofta nödvändigt att göra ett karriärbyte.
Hur du hanterar förändring – tips för att överkomma rädslan för förändring
1.Prata med många men bestäm själv
När en förändring är nära förestående är det svårt att ha för många samtal om det. Prata med alla möjliga människor runt omkring dig.
Öppna och konstruktivt kommunicerande människor som har andra åsikter än du är särskilt värdefulla för ditt beslutsfattande. Att prata med dem skärper din egen position.
Om du i hemlighet håller med personen du pratar med, ompröva ditt beslut. Men om ditt beslut fortsätter att styrka i konfrontationen med den andra positionen är det förmodligen det rätta för dig.
Det är bara viktigt att det verkligen är ditt beslut, för alltför ofta lever vi ett liv som andra tycker är rätt, men som inte riktigt motsvarar oss.
Det kan leda till konflikter, till exempel inom ursprungsfamiljen, i partnerskap eller med vänner.
Kom ihåg:
Det är ditt liv och du måste ta konsekvenserna av ditt val.
2. Se rädslan i vitögat
Vad är det som skrämmer dig med förändringen? Är det den nya platsen, är det de nya uppgifterna, är det människorna som tidigare var främlingar?
Tänk sedan på varför detta skrämmer dig. Ju mer exakt du kan bestämma detta själv, desto mer konkreta attackpunkter har du för att övervinna rädslan.
Vi rekommenderar alltid att när du är rädd för förändring föreställer du dig vad det värsta som kan hända är. Detta är så användbart eftersom det i vår moderna arbetsvärld vanligtvis inte händer saker som är så illa som vår stenåldershjärna skulle få oss att tro.
Vi behöver inte slåss mot vilda djur i en kamp på liv eller död i matsalen, och även om det nya jobbet är uruselt kommer vi inte att svälta ihjäl.
3. Fokusera på möjligheterna
Efter att du har hanterat din rädsla så grundligt är vägen fri för positiva tankar.
Det finns mycket goda skäl till varför du tackade ja till det nya jobbet eller varför du erbjöds den nya projekt- eller chefstjänsten!
Se möjligheterna som kommer med förändring: Vad är bra med det? Hur kan du lära dig av detta? Hur kan du växa och utveckla dig själv?
Det är så du ändrar din inre attityd till förändring.
4. Balansera förändringen med dina långsiktiga mål
Du kan bedöma om en förändring innebär fler möjligheter eller fler risker för dig, särskilt om du relaterar förändringen till dina övergripande, långsiktiga mål i livet.
Fundera på vem du vill vara om 15 år och om förändringen hjälper dig på vägen.
Varför förändring i livet är bra och viktigt
Vetenskapen brukade anta att våra hjärnor är mogna runt 16 års ålder och inte längre kan förändras mycket – förutom alkohol, som kostar oss några gråa celler, och naturliga åldrandeprocesser.
De senaste åren har kunskapsnivån förändrats och begreppet neuroplasticitet har etablerat sig. Det gör att vår hjärna fortfarande kan anpassa sig bra i vuxen ålder.
Byte av landskap, mönsteravbrott, förändring. Om vi inte har detta blir nervbanorna i vår hjärna djupare och djupare, som spåren på en skiva. Det gör förändringen allt svårare.
Och när livet sedan tvingar oss till det, till exempel genom yttre förändringar, är de desto svårare för oss. Vem vet säkert att livet alltid kommer att fortsätta så här?
Det kan alltid finnas ett jobbbyte, en hälsoutmaning, ett uppbrott eller en händelse runt nästa hörn som vi inte kan påverka.
Genom förändring lär vi känna varandra på nytt. Det ger oss en bättre förståelse för vilka vi är och vad vi vill ha ut av livet.
När vi är villiga att anamma eller aktivt driva förändring har vi fler alternativ att välja mellan. Man ser det här mycket med människor som vill byta jobb men inte är villiga att byta var de bor.
Detta begränsar kraftigt deras karriärmöjligheter från början, särskilt om de bor på landsbygden.
Om vi söker jobb och är villiga att byta bostadsort eller filial har vi fler alternativ och är därför mer flexibla.
Allt annat lika vinner alltid den som är mer flexibel och inte bara när man söker jobb.
Varför det är bra att komma ur din komfortzon:
- Vi lär oss att vår komfortzon är större än vi tidigare trott.
- Vi bygger upp självförtroende (”Jag kan mer än jag trodde”).
- Vi bygger motståndskraft (”Om det inte går så reser jag mig igen”).
- Vi blir starkare eftersom förändringar och utmaningar alltid gör oss starkare, vare sig vi orsakade dem eller inte.
Slutsats
Utan att själva aktivt initiera förändringar upplever vi sällan förbättringar i vår livssituation. Och ändå har vi ofta så otroligt svårt att hantera förändringar – vi ser fler risker än möjligheter.
Coaching kan vara till stor hjälp här, eftersom det ger ett perspektiv utifrån. Detta gör det mycket lättare att inte domineras av rädslafaktorn, utan att objektivt bedöma: Är en förändring nödvändig?
Och om ja:
Exakt vilken förändring behövs? I en coachningssession analyserar vi din situation, spårar dina mål i livet och tar fram en långsiktig strategi för hur du kan uppnå dem. Detta välplanerade tillvägagångssätt skapar en trygghet som effektivt motverkar rädslan för förändring.
