Högskoleprovet är ofta en del av ansökningsprocessen för att få tillgång till högskolestudier i Sverige. Normalt använder universitet två ”kösystem”, eller snarare ”ansökningssystem” där ena anökningsunderlaget är betyg och det andra resultat från högskoleprovet.
Högskoleprovet är en nationell test som mäter studenters kunskaper, färdigheter och kompetens för att kunna möta de krav som finns på högskolestudier. Testet görs vanligtvis vid olika högskolor och universitet i Sverige och är ett viktigt verktyg för att kunna anta studenter till utbildningarna.
Högskoleprovet är uppbyggt av ett antal olika delar som testar studenters färdigheter inom olika områden. Testet är uppdelat i åtta delprov som ämnar till att testa dina kunskaper inom olika områden. Högskoleprovets åtta delar är:
- Kvantitativ del
- Verbala del
- Kvantitativa delen testar dessa förmågor
- Matematik
- Kvantitativa jämförelser
- Diagram, tabeller och kartor
- Kvantitativa resonemang
- Ord och begrepp
- Läsförståelse, svensk text
- Engelsk läsförståelse
- Meningskomplettering
I varje del finns olika frågor och uppgifter som mäter studenters förmåga att förstå och använda information som är viktig och används på universitetet och högre utbildningar.
Kraven för att få göra högskoleprovet är begränsade, vilket är en viktig anledning till att så många studenter gör högskoleprovet varje år. Det enda kravet för att få göra högskoleprovet är att du måste antingen fylla minst 18 år under samma år eller ha börjat gymnasiet före 16 års ålder.
Högskoleprovet tittar på studenters förmåga att kombinera information och kunskaper som de har fått under sin gymnasietid. Testet är uppbyggt av olika typer av frågor som mäter studenters förmåga att förstå och använda information och kunskaper. Olika typer av frågor som kan finnas i testet är: räkneuppgifter, läsuppgifter, korta svar och flervalsfrågor. Varje del av testet består av ett antal frågor som mäter studenters förmåga att förstå och använda information.
Högskoleprovet är ett viktigt verktyg för att bestämma vilka studenter som ska få komma in på vilka utbildningar och används som ett ytterligare mätvärde utöver betyg.
Testresultatet är också viktigt för att bedöma om studenten har förmågan att följa en högskoleutbildning. Resultatet av högskoleprovet är därför ett viktigt verktyg för att avgöra om studenten är lämplig att antas till en högskoleutbildning.
Genom att studenter får ta högskoleprovet och visa att de har den förmåga som krävs kan detta hjälpa dem att få tillgång till en högskoleutbildning och även förbereda dem för att ta examen.
För att kunna göra högskoleprovet måste man anmäla sig till högskoleprovet och betala en avgift. Högskoleprovet hålls 2 gånger per år, på våren och hösten. Det är viktigt att känna till provdatumen innan så att du hinner förbereda dig och anmäla dig för provet. Det positiva är att det inte finns någon begränsning av antalet platser så den enda risken är om du glömmer att anmäla dig. Anmälningsavgiften är 550 kronor.
Tänk på att du måste ha med dig en giltig legitimation som stämmer med personuppgifterna du fyllde i när du anmälde dig på provdagen.
Datumen som gäller för högskoleproven 2023 är följande:
| Provtillfälle | Provdag | Anmälan |
| Vår 2023 | 25 mars | 10-17 januari |
| Höst 2023 | 22 oktober | 15-22 augusti |
Slutsats
Högskoleprovet är ett viktigt verktyg och en fantastisk möjlighet för att få tillgång till högskoleutbildning. Framförallt om dina betyg inte räcker för att komma in på den utbildning du vill.
Högskoleprovet är ett brett prov som mäter studenters förmåga att förstå och använda information inom flera viktiga områden, framförallt språk och matematik.
För att få göra högskoleprovet måste du fylla 18 år samma år eller ha börjat gymnasiet före 16 års ålder. Högskoleprovet hålls 2 gånger per år, på vår och höst, och det är viktigt att du har koll på anmälningsdatumen för att hinna anmäla dig inför provet. Hinner du inte anmäla dig under anmälningstiden får du inte göra högskoleprovet.
